hitta en fin text..
kärlek, ingen vet hur jävla osäker jag är på den det kanske är bäst att jag lägger va med allt. bara vara singel och skita i allting med förhållande, så fort det börjar bli bra blir det dåligt. allt går neråt,neråt,neråt. jag tror inte på förhållande. har aldrig lyckats det har aldrig kunnat hålla till slutet, det är så sjukt gött i början, tror man hittat den rätte men sen visar sej sanningen det blir skit. jag är så rädd. rädd för att börja gilla någon riktigt mycket, för i slutet blir man sårad rejält. då går det inte över, det bara gör ont, så himla ont överallt. skulle ville säga att jag hatar kärleken men det gör jag inte. för när den väl är lycklig är den det bästa man har, den känslan slår alla andra känslor. att känna att man har en speciell person som bara är sin egen, känna att han är det jag vill verkligen satsa på, man tänker sig ett förhållande med personen, låter sina drömmar handla om den fina. vart man än går, så fort man låter sin hjärna tänka, en enda liten ledig sekund att tänka så är det den personen man tänker på. man skriver personens namn på ett papper fyller i namnet om och om igen så pappret tillsut går sönder, man slänger pappret, skriver ett nytt. man blir helt galet glad över att höra personens namn. man tänker inte på något negativt med personen bara det positiva som är det bästa som finns. dom där små sakerna kan man inte sluta tänka på. det är helt sjukt vad jag älskar det. tills det där jobbiga kommer när den andra börjar tveka, man själv börjar tveka, är verkligen det denna personen jag vill ha. är detta min dröm kille, jag kanske har för mycket krav på en och samma person, tror att det kanske finns en chans att nästa kille är sån? att han kan vara dröm killen han kan vara den där killen som edward i twiligt boken, sädär han som riktigt får en att rysa. får sitt hjärta dunka tusen slag extra när man ser personen, hör hans röst. men det visar sej att det är exakt samma, han var perfekt till en början, men sen slutar allt med att man inte betyder något längre elr man tro iaf det. för orden han brukade säga sägs inte lämgre, alla hans ord vara bara sagda för att få de dom vill ha. sen är man kvar där ensam och lämnad. inser att den första man hade var den perfekta, han har allting. det där extra typ, så kommer man in på tankarna igen hur bra allt skulle vara om de va vi..
snälla låt mig inte sluta tro på kärleken. för det är det sista jag vill
snälla låt mig inte sluta tro på kärleken. för det är det sista jag vill
Kommentarer
Trackback
